Så till frågan vilket elverk man ska välja. Vi ska försöka beskriva detta på ett så lekmannamässigt språk som möjligt.
Känslig elektronik?
Det är inte rekommenderat att driva känslig elektronik med ett vanligt elverk. Elverk med inverterteknologi som ger ren sinusvåg kan dock säkert användas för sådan utrustning, eftersom de producerar el av samma kvalitet som finns i ett vägguttag. Ett alternativ är elverk med AVR-teknologi (Automatisk Spänningsreglering, Eng: Automatic Volt Regulation), som också är lämpliga för känslig utrustning. AVR-teknologin säkerställer att elverket stänger av sig självt om en spänningsvariation upptäcks, vilket skyddar den känsliga elektroniken från potentiella skador. SVITH har eleverk av båda varianterna och fördelen med ett elverk med AVR är att det blir mycket billigare i förhållande till effekten det kan leverera. Dessutom finns AVR elverk ofta med en betydligt större effekt än så kallade inverterelverk.
KW eller KVA?
Många tycker att den här frågan är en djungel, elverken är ibland märkta med kW (kilowatt) och ibland med KVA (kilovoltampere). Apparaterna är oftast märkta med W (watt) eller kW. Till att börja med, vilket de flesta säkert vet, så är ju ordet kilo i dessa sammanhang betydande 1000. D.v.s 1 kW= 1000 W, 1 kVA= 1000 VA. Vi kommer nu fortsätta prata om W och VA i sina enkelheter.
W och VA är benämningen på effekten i båda fallen men med skillnaden att W är den effekten som förbrukas i verkligheten. Dessa skiljer sig när man pratar om växelström beroende på produkten som används. Det beror på att i vissa produkter så kommer inte högsta strömmen och maxtrycket på strömmen (spänningen) att infalla vid samma tidpunkt vilket innebär att man inte kommer få in max effekt i enheten från elverket. Samma mängd ström kommer dock att passera enheten men en del av strömmen kommer bara åka igenom utan att göra någon nytta. Problemet där det här uppstår är främst i elmotorer. Ska man till exempel driva en radiator, som enbart alstrar värme, är VA och W samma sak.
Så om vi har ett elverk som är märkt med 7500 VA kommer vi kunna leverera 7500 VA till en radiator, men inte till en elmotor. Alla 7500 VA kommer gå in i elmotorn, men allt kommer inte kunna användas. Det här beror på fysiska egenskaper hos växelströmmen och det kommer vi inte gå in mer på nu.
Radiatorer och liknande produkter:
En bra tumregel är således, om det inte finns någonting i produkten som rör sig eller låter (ex. radiator eller glödlampa) kommer du kunna använda dig av den effekten som finns märkt på elverket. Man ska dock komma ihåg att man aldrig vill ha ett elverk som går på maxbelastning hela tiden, det förkortar både elverkets och produktens livstid. Vid god marginal får du en bättre kvalitet på strömmen och en tumregel är att även om du bara ska använda elverket till just radiatorer och glödlampor så bör du ha en 30% säkerhetsmarginal. Ska du bara använda det i nödfall kan du sänka marginalen till 10%.
Exempel 1:
Säg exempelvis att du har två radiatorer du vill driva, en på 1500 W och en på 800 W. 1500+800=2300. 2300*1,3=2990 W. Du bör då ha ett elverk som klarar kontinuerlig uteffekt på 2990 W, vilket förmodligen blir ett elverk på 3,0kW eller 3,0kVA.
Elmotorer:
Så fort vi har en elmotor inblandat, så blir det något helt annat. Det har vi ju i de flesta saker vi kan tänkas driva i hemmet på reservkraft t.ex kylskåp, vattenpump, eller en byggsåg ute på fältet. Därför bör de flesta kalkyler ske enligt nedanstående beräkning.
När det kommer till just elmotorer så kommer vi somsagt aldrig kunna få ut den effekten till elmotorn som är märkt på elverket. För att veta exakt vad vi behöver ha för elverk skulle vi behöva mäta varje elmotor för sig med avancerade instrument och komplicerade fysiska beräkningar, därför tar man aldrig reda på exakt i praktiken utan man håller sig till tumregler.
Här finns lite olika sätt att göra på, men vi väljer att hålla oss till VA, det är den angivelsen på elverket som är mest intressant. Finns både VA och W angivet på elverket bör man använda sig av VA. På många mindre elverk finns endast W angivet, i dessa fall har tillverkaren gissat fram effektförlusten som uppstår, eller snarare vilka apparater du tänkt använda och redan räknat bort effektförlusten. Så använd dessa siffror med en nypa salt och lite extra marginal.
Startsröm:
När det kommer till elmotorer så kräver de mer ström under själva startögonblicket, vilket man också måste ta hänsyn till. Vissa saker, såsom vattenpumpar, är väldigt krävande i startögonblicket och kan kräva en effekt på upp till 10 gånger märkströmmen.
Därför bör du när elmotorer är inblandade välja ett elverk som har en märkeffekt uttryckt i VA som är upp till 10 gånger större en märkeffekten i W på motorn.
Exempel 2:
Vi vill driva en vattenpump och ett kylskåp. Kylskåpet är märkt med 150 Watt och drivs med kompressor. Vattenpumpen är märkt med 0,55kW.
Startström: Vattenpump 0,55x10= 5,5 kVA Kylskåp 0,150x6= 0,9 kVA (En kompressor kräver inte 10 gånger startström men märk väl 6 gånger för att vara på säkra sidan.) Kontinuerlig förbrukning: Totalt 0,98 kVA enligt nedan beräkning. Vattenpump: 0,55x1,4= 0,77 kVA Kylskåp: 0,150x1,4= 0,21 kVA Här kan vi alltså se under förutsättning att vi inte startar båda apparaterna samtidigt så kommer högsta piken ligga på starten av vattenpumpen. Alltså räcker ett elverk på 5,5 kVA gott. Så för att samanfatta kan vi dela upp förbrukares startström i fyra kategorier (faktor att multiplicera märkeffekten med):
Låg startström (Radiatorer, glödlampor): 1,1
Medel startström (Elhandverktygverktyg, lysrör, trädgårdsverktyg): 2
Hög startström (Kompressorer, vinschar): 6
Mycket hög startström (vattenpump i borrad brunn): 8-10 gånger märkeffekten. Utöver startströmmen vill vi somsagt ha en säkerhetsmarginal på den kontinuerliga förbrukningen på ca 30% vid frekvent användning och kan nöja oss med 10% om elverket bara ska användas i nödfall. Detta för att få god kvalitet på strömmen som möjligt. Så det gäller att ta reda på vilket högsta värdet kommer vara och i vilken ordning man tänkt starta sina apparater. Känslig elektronik såsom tv, dator etc bör drivas med ett elverk som benämns inverter för att ha så god kvalitet på strömmen som möjligt och inte förstöra apparaterna. Vad händer då om du överbelastar elverket? Ja de händer inget värre än att det stannar eller slutar leverera ström, men man vill ju helst undvika detta när man väl behöver strömmen.
Ska jag då välja diesel eller bensin?
Ja, det spelar egentligen ingen större roll, men generellt sett så förbrukar dieselelverk mindre bränsle men blir oftast tyngre. Men sen beror det på hur exempelvis hemmet ser ut. Har du redan motorsågar och gräsklippare som förbrukar bensin kan det ju vara smidigt att också skaffa ett bensinelverk för att slippa ha olika varianter på bränsle hemma. Känns det ännu mer rörigt nu än innan? Ja elverk är inte helt lätt att förstå sig på, men hör av dig till oss så hjälper vi dig! Glöm inte att du vid fasta installationer måste ta hjälp av en behörig elektriker!