När du bestämt dig för att köpa kompressor är inte valet riktigt lika komplicerat som för andra produkter. Det handlar helt enkelt om att räkna ut vad du tror du kommer använda dig av för verktyg.
Väl när du bestämt vilka verktyg du behöver, inräknat även framtida behov, så är det dags att kolla upp normal förbrukning på verktygen. Oftast använder man ju bara ett åt gången så vi kan räkna på det som förbrukar mest liter per minut. Men inte bara förbrukningen avgör utan även hur ofta du tänkt använda det åt gången.
Exempelvis kanske en mutterknack förbrukar 430 l/m, medan en slipmaskin förbrukar 230 l/m, dock så änvänds ju en mutterknackare bara 30 sek åt gången medan en slipmaskin går i kanske fem minuter. Så i det här exemplet skulle ju mutterknackaren dra 215 liter (per hjul) medan slipmaskinen behöver 1150 liter per gång, en väsentlig skillnad.
Det man vill se till är ju att kompressorn inte behöver gå hela tiden, gärna så lite som möjligt. Vi behöver alltså ett så stort lager luft som möjligt - alltså så stor tank som möjligt. Här kan man egentligen aldrig köpa för stort utan det är utrymme och plånbok som styr. Men har man ett litet lager luft får ju kompressorn gå hela tiden vilket den inte är byggd för, och ju mer kompressorn går - ju kortare blir livslängden. Man behöver också se till att kompressorn har tillräckligt med kapacitet för att pumpa upp tanken på tiden som man tänkt sig. Detta blir sällan ett problem eftersom kompressornerna oftast är märkta med luftkapaciteten i liter/minut (l/m). Så det enda du behöver se till är att alla tänkbara verktyg (som också är märkta med förbrukning) som är tänkt att användas samtidigt inte överskrider kapaciteten på kompressorn.
Som tidigare nämnts så vill vi ju inte ha en kompressor som går hela tiden, varför vi inte borde lägga oss på kompressorns maxvärde, utan runt 80% av kompressorns maxvärde torde vara ett rimligt värde. På så sätt minskar vi även risken för överhettning och den tid kompressorn behöver för att svalna. Sen ska vi inte glömma att man i undantagsfall om man skulle behöva kan överskrida kapaciteten på kompressorn, bara man vet att man gör det. Det innebär att man kommer få vänta medan den pumpar upp tanken igen. Du kan alltså ta ut en överkapacitet på kompressorn så länge luften i tanken räcker då märkningen på kompressorn gäller vad själva motorn på kompressorn klarar att leverera till dina verktyg samtidigt som den fyller på tanken. Antag att du har en kompressor som kan leverera 320 l/m och att denna har en tank på 100 liter. Under förutsättning att vi inte arbetar medan kompressorn jobbar så har vi i en tank på 100 liter med ett maxtryck på kompressorn på 10 bar så kommer vi, när tanken är fullpumpad ha tillgång till 10x100= 1000 liter luft. Men de flesta kompressorer går igång redan vid 4-6 bar (varierar beroende på modell). Om den nu startar igång igen vid 4 bar innebär det ju att vi har 6 bars skillnad att arbeta med, dvs 600 liter luft innan kompressorn går igång igen. Här kan vi alltså använda ett verktyg som förbrukar 600 l/m i en minut, trots att maxvärdet på kompressorn är 320 l/m. Men efter detta kommer vi behöva vänta tills kompressorn pumpat upp trycket igen om vi ska använda samma verktyg igen. Detta är somsagt inget man ska räkna på när man köper kompressorn då kompressorn skulle få gå jätteofta och minska livslängden, men något man kan göra i undantagsfall om man nu skulle just en dag behöva använda ett verktyg som överskrider kapaciteten på kompressorn. Även garantierna skulle bli ogiltiga eftersom kompressorn kanske är tänkt att hålla i 10 år på normalanvändande. Om man extremanvänder en produkt konstant kommer ju livslängden somsagt förkortas. Är produkten byggd för att gå i 200 timmar (20 timmar per år) och du väljer att köra den 100 timmar per år så blir kontentan såklart att den kanske rasar redan efter två år. Alltså skulle eventuell garanti på 3 år inte gälla längre då du brutit mot bruksanvisningen och maxkapaciteten. Håller man sig till märkningen på kompressorn så är detta dock aldrig ett problem.
Val av slang:
När du väljer slang löser det sig oftast av sig själv eftersom att kompressorn redan har ett givet uttag. Små kompressorer har ofta 1/4" och större 3/8" & 1/2". Men om man nu kan välja slang, hur ska man tänka då? Här skiljer vi på tre saker: flöde (l/m), tryck och hastighet. Fantastskt nog så är fysikens egenskaper så skickligt komponerade att flödet faktiskt alltid är detsamma oavsett grovlek vi väljer på slangen. Däremot; För att detta ska kunna ske så när vi minskar grovleken på slangen så ökar hastigheten (men trycket minskar), och tvärtom när vi ökar grovleken på slangen så minksar hastigheten på luften medan trycket ökar. Trycket kan dock inte bli högre än det vi får ut från kompressorn i början. Men FLÖDET är alltid detsamma, så det behöver vi inte bry oss om. Vad vi däremot behöver ha koll på är trycket, det vill vi inte minska för mycket då varje verktyg har ett arbetstryck som det minst behöver ha. Generellt sett kan man säga att ju grövre slang desto bättre, det är oftast bara dyrare att köpa en grövre slang, och tar mer plats, blir otympligare etc.
Längden spelar också roll, ju längre slang, desto mindre tryck. Så man vill ha så kort slang som möjligt, både med hänseende till tryck och pris. Dock är en slang på upp till 20 meter sällan ett problem. Här nedan följer ungefärliga värden på tryckförluster.
Exempel vid luftflöde 500 l/m och arbetstryck 10 bar: Slanglängd 10 m. Tryckförlust vid 1/2" slang: 0,07 bar Tryckförlust vid 3/8" slang: 0,29 bar Tryckförlust vid 1/4" slang: 2,21 bar
Grovlek 1/2". Tryckförlust vid 10m slang: 0,07 bar Tryckförlust vid 20m slang: 0,14 bar Tryckförlust vid 40m slang: 0,28 bar Som ni ser i tabellen ovan så spelar grovleken på slang mycket större roll än längden, dessutom är det exponentiellt! Det är först vid en slanggrovlek på 30mm som tryckförlusten i princip blir noll.